Liity jäseneksi
info@nuohoojat.fi
 

Sotningsbranschens Centralförbund

Sotningsbranschens Centralförbund rf är grundat år 1932. I förbundet finns över 300 medlemmar. Förbundets egentliga medlemmar är sotare som är egenföretagare samt olika företag inom sotningsbranschen. Förbundet har numera 14 lokalavdelningar runt om i landet.

Sotningsbranschens Centralförbunds verksamhet kan delas i två olika verksamhetsformer: intresseorganisation och utbildning.

Förbundets högsta beslutsmakt är förbundsmötet på hösten och på våren. I höstens förbundsmöte i november väljs förtroendemän och följande års verksamhets- och ekonomiplaner beslutas. I vårens förbundsmöte i mars behandlas förra årets bokslut.

Förbundet leds av en styrelse av 7 personer som väljs i höstmötet, i styrelsen ingår en ordförande, två viceordförande och fyra medlemmar. Numera är sotarmästare Tapio Lehtimäki från Eura förbundsordförande.  Dessutom i förbundets organisation ingår utbildnings- och teknisk utskott, vardera har 4 medlemmar.

Förbundet har ett kontor, där det finns tre fastanställda personer, verkställande direktör Juhani Jyrkiäinen, kontorsarbetare Maarit Vepsäläinen och en utbildningsplanerare Hannu Murtokare. Förbundet ligger nära Helsingfors centrum, vid Skatudden, en kontorslokal.

Förbundets viktigaste kontakt med medlemmar är medlemsbreven. Förbundets tidskrift, NUOHOOJAT, utkommer fyra gånger per år.

Sotningsbranschens Centralförbund rf har varit medlem i Europas Sotningsmästarnas förbund ända sedan förbundet grundades år 1954. Förbundet är också medlem i Företagarna i Finland rf, Finlands Räddningsbranschens centralförbund, Palo- ja Pelastustieto ry och Sisäilmayhdistys (Inneklimatföreningen) samt Suomen Bioenergiayhdistys.

Sotningsväsendet i Finland

Det finns cirka 900 personer som arbetar med sotningsarbeten, varav cirka 450 fungerar som distriktssotare och har ett eget företag. Av dessa distriktssotare är cirka 100 personer distriktssotare på deltid. Det finns cirka 400 anställda som arbetar inom distrikssotning. I Östra Nyland och några andra kommuner används s.k. avtalsbaserad sotningsverksamhet.

Räddningslagen och förordningen

Sotningen i Finland grundar sig i räddningslagen och förordningen. Enligt lagen skall en byggnadsägare eller -innehavare skall se till att eldstäder och rökkanaler har sotats samt ventilationsanordningar och ventilationskanaler rengörs regelbundet. Ministeriet som ansvarar för räddningsväsendet kan ge förordningar om utförandet av sotning, ventilationsanordningarnas och ventilationskanalernas rengöring.

Ifall fastighetsägaren eller -innehavaren inte tar hand om den lagenliga sotningen, kan länsstyrelsen tvinga personen i fråga att följa lagen genom att förelägga vite om böter eller att personen i fråga måste stå för den ogjorda sotningen på egen bekostnad. Ännu enligt lagen kan man döma personen i fråga till att betala böter enligt räddningsförseelse. Samma paragraf gäller för att erhålla sotningsprotokoll.

Enligt 63 § i Räddningslagen " av dem som utövar sotaryrket, deras anställda som självständigt utför sotning och sotare i det lokala räddningsväsendets tjänst krävs yrkesexamen för sotare".

Hur sotnings skall ordnas konstateras i lagen (59 §). Det lokala räddningsväsendet beslutar hur sotningstjänsterna skall ordnas i dess område.

Det lokala räddningsväsendet kan i sitt område eller i en del av det

1) producera sotningstjänsterna som räddningsverkets eget arbete (= lokal sotningsverksamhet)
2) skaffa sotningstjänsterna av en annan tjänsteproducent (=distriktssotare), eller
3) tillåta att ägaren eller innehavaren av en byggnad ingår avtal om sotning med en tjänsteproducent (= avtalsbaserad sotning).

När det lokala räddningsväsendet ordnar sotningstjänsterna på det sätt som avses i 2 mom. 1 eller 2 punkten ska det också bestämma sotningsavgiften.

Även underrättelse om fel ingår i lagen. I lagen (61 §) konstateras att om sotaren konstaterar sådana fel eller brister i eldstäder och rökkanaler som kan medföra brandrisk, ska sotaren skriftligen underrätta den som representerar sotningsobjektet och räddningsverket om saken. Också när sotaren konstaterar att stegar, delar av tillträdesvägar på tak eller säkerhetsutrustning på tak är i sådant skick att sotningen inte kan utföras säkert, ska han eller hon skriftligt underrätta den som representerar sotningsobjektet och räddningsverket om saken.

Enligt lagen i 62 § den som utövar sotaryrket ska föra förteckning över de objekt som han eller hon har sotat och på begäran avgiftsfritt ge räddningsverket uppgifter ur förteckningen. Uppgifterna ska sparas i tio år efter utförd åtgärd.

Sotningsförordning

Förutom förutnämnda ännu noggrannare förordningar om sotning finns i inrikesministeriets förordningar. Förordning om sotning trädde i kraft 1.8.2005.

Eldstäder som är i bruk och som eldas med fast bränsle, flera bränslen eller tung brännolja och tillhörande luftkanaler skall sotas med ett års mellanrum. Eldstäder som saknar lucka i öppningen (öppna spisar) sotas inte om det inte finns en särskild överenskommelse om det.

Eldstäder som enbart eldas med lätt brännolja och tillhörande kanaler skall sotas med ett års mellanrum. Fristen enligt detta moment gäller inte eldstäder och eldytor i centralvärmepannor.

Eldstäder och luftkanaler i fritidsbostad som i huvudsak avsetts för eget privat bruk och i tillhörande bastu skall sotas med tre års mellanrum. Eldstäder och luftkanaler i fritidsbostad som avsetts för annat än eget privat bruk och i tillhörande bastu skall sotas med ett års mellanrum om de används regelbundet.

Sotning utförs vid en ändamålsenlig tidpunkt. Dessutom skall eldstäder och kanaler som har stått oanvända i tre år sotas innan de tas i bruk.

Examina för sotare

Sotarna har två olika examina: yrkesexamen för sotare och sotarmästares specialyrkesexamen, som grundar sig i lagen om yrkesexamen. Båda examina har egna examensgrunder.

Anordnandet av examen ansvaras av Examenskommissionen för sotarbranschen som är riksomfattande organ med sina 4 deltagare som väljs av Utbildningsstyrelsen. Förbundet har en representant med i kommissionen och han representerar s.k. arbetsgivare enligt trepartmodellen. Dessutom finns det en representant från egna företagare med representant från Företagarna i Finland, och arbetstagarna som representeras av en person som väljs av Förbundet för den Offentliga sektorn och välfärdsområdena (JHL) samt en representant från Undervisningssektorns Fackorganisation (OAJ). Examenskommissionen ingår ett tidsbundet avtal med någon läroinrättning. För tillfället finns det ett gällande avtal med Tampereen seudun ammattiopisto.

Sotarnas utbildning

I Finlands anordnas det inte någon speciell skolliknande utbildning för sotare, liksom för den största delen av andra yrken.

Sotningsbranschens Centralförbund rf anordnar utbildning i form av olika kurser. Centralförbundets grundutbildning är faktabaserad och förbereder studeranden för yrkesexamen för sotare.

Centralförbundets fortbildning förbereder studeranden för sotarmästares specialyrkesexamen. Förbundet anordnar även kompletteringskurser bl.a. inom ventilation, installationer av rör i skorsten, marknadsföring, bokföring, ADB.

Förbundets utbildningar ansvaras i största del förbundets utbildningsplanerare och utbildarmästare, som är också förbundsmedlemmar. Förbundets kurser anordnas i Laukas (Spa Hotel Peurunka), eftersom förbundet inte har egna utbildningslokaler.

Våra kontaktuppgifter är följande:

Nuohousalan Keskusliitto ry
Sotningsbranschens Centralförbund rf

Katajanokankatu 3 B 9, 00160 HELSINKI

telefon
+ 358 9 6844 160

telefax
+ 358 9 6844 1639

e-mail
info@nuohoojat.fi

Internet
http://www.nuohoojat.fi